Kapitel 14 - They are here.
Sedan spärrades mina ögon upp och munnen blev mindre, jag blundade och andade. Jag puttade undan mig själv från datorn och gick mot kassan där ett antal folk hade dykt upp, jag började ta deras beställningar och vägrade visa känslor.
''are you okay Emina.. ''
''i'm fine Emma, can you make a Starbucks special for me please? ''
''sure.. '' svarade hon misstänkt och gick iväg till köket.
Zayn wanna play? Oh it's on. .. i will show how it's played.. never met a shortlover.. oh you will now
Jag vaknade sakta upp, kände tomheten omringa mig som en ond cirkel, killarna var fortfarande borta... ingen vågade smsa mig för de visste om att jag visste om Zayn .. kanske Liam men de va ett lätt hej, hur mår du, hur går spelningen. Slut.
Zayn och Perries som de kallar ''återförening'' var på varenda framsida på varje skvallertidning i hela London. Snarare hela världen, tiden gick men mina sår läktes knappt, jobbet gick segare än vanligt, tonårstjejer kommer in med misstäksamma blickar mot mig, 2 flickor var ledsna för min skull och hoppades stort på att jag och Zayn skulle återförenas medan en tjej slängde ''du förtjänar inte Zayn, de spelar ingen roll vad som händer Zerrie kommer hålla ihop förevigt.. Zamina är dömd för döden '' och lämnade kaffét.
''have nice day '' ropade jag efter henne med en fejkad röst. Fustrerat släpper jag ett ett ljud, slänger mig i datastolen, datorn på standby blundar jag mina ögon och Tira undrade ledsen vad som försegick, jag log svagt och sa jag har smått huvudvärk och behövde bara ett glass vatten, jag reser mig upp men Tira tvingar ner mig i stolen igen och säger att hon ska fixa de, jag tackar henne och hon försvinner till köket.
De va bara 20 minuter ifrån stängningsdags på Starbucks, jag vänder mig hastigt om, andads fortfare och springer ifrån kassan
''what? what is it? ''
''them-them-they are here ''
''who? ''
''Them. '' jag började springa igen, ville inte se deras ansikten. De hade svikit mig.. när jag plötsligt tänkte vad för spel jag lekte reste jag mig upp och torkade bort tårarna och började gå mot kassan igen, de såg inte mig för de hade redan suttit ner. Jag satt vi kassan och såg hur Tira med deras beställning blickade mig men blickade ett ''I'm fine now '' blick tillbaka, hon forsatte sig mot de 5 pojkarna vid borden.
Från mina ögonfransar såg jag hur en och en blickade mig till och med Zayn,
''I'm going now '' Tira tog sin väska och lämnade butiken eftersom de är idag de är min tur att stänga stället, dörren stängdes och pinsamheten la sig som ett tjockt moln man inte kunde andas genom.
Jag tittade upp och såg exakt alla blicka mig, jag andades tungt mentalt i huvudet och blickade de en och en.
''you guys are back, how fun '' sa jag med ingen glädje i rösten och bläddrade vidare i en ny Vouge tidning.
Ingen vågade svara mig, jag började plötsligt skratta i detta läge, de tittade konstigt på mig och jag blickade alla med skratt i halsen,
''what are you laughing about? '' mumlade Louis tyst
''you, all of you! How pathectic you guys are! '' ingen svarade mig heller då, jag nickade för mig själv och suckade högljutt
''so.. how is Perrie doing Zayn... hope she's the one.. 'cause that is what everyone is telling me on Twitter '' Zayn kollade skamfullt på mig
''i'm so- ''
''just save it.. '' jag tittade på vägklockan framför mig, klockan var 7 och de va stängsningsdags
''time's up boys.. leave. ''
''let me talk - ''
''time's up... Leave. '' plötsligt hörde jag något jag verkligen inte ville höra. Han.
''You guys heard her.. time's up. '' alla vände sin uppmärksamhet mot Brendon som stod vid dörren. Min kaxighet donades sakta bort och jag ville bara försvinna under jord, jag tog ett paper o penna som låg 20 cm ifrån och skrev med stora bokstäver. 'HELP' och gick mot killarnas bord och la de framför de medan jag tog deras bricka. Jag gick in i köket och plötsligt hörde jag stolar välta och bord flyttades.
Jag sprang ut från köket, ser Zayn gång på gång slå Brendon över ansiktet.
Jag sprang ut från köket, ser Zayn gång på gång slå Brendon över ansiktet.
''ZAYN! WHAT ARE YOU DOING?! '' skrek jag. Harry stannade upp mig och kramade mig hårt, Liam & Louis tog Zayn ifrån Brendon
''IS HE THE GUY?! THIS GUY WHO ATTACTED YOU!? ... '' tyst grät jag mot Harrys bröst och tittade på Zayn med argsinta ögon riktade mot mig
''ANSWER ME EMINA?! IS IT THE GUY?! ''
''YES! '' skrek jag tillbaka och började gråta ännu mer.
Haha ni får bestämma ship namnet, Zamina & Eayn Eller kom på själva ;))
komplecerat? Lol förstår de, nästa kapitel kommer ni fatta varför Zayn reagera som han gjorde :D
Kommentarer
Trackback